Vatten i kyrkan

Årets fjärde programpunkt i Aktiva Seniorer, var en föreläsning om ”Vatten i kyrkan”. Föreläsningen ägde rum den 16 februari och hölls i Tjelvarkyrkan. Föreläsare var universitetslektor Jakob Lindblad. Jakob är kyrkohistoriker och har en delad tjänst mellan Högskolan på Gotland och Länsmuseet. Jakob som studerat ämnet under många år, har bl a varit uppe i samtliga kyrktorn på Gotland och naturligtvis även studerat kyrkor utomlands.

Han berättade att våra kyrktorn på Gotland är ovanligt höga, vilket förklarades med att vi som ö, behövde sjömärken för våra sjöfarande landsmän. Han beskrev exemplen Öja kyrka Grågåsen (Gra gasi) och Rone kyrka Långe Jakob (Langg Jaku).

Heliga källor fanns i anslutning till kyrkorna och ofta fanns en dold brunn inuti kyrkan. En del av våra kyrkor har i dag problem med fukt.

Att vissa kyrkor har en stor dopfunt beror på att hela barnet sänktes ner i dopfunten vid dopet.

Olika ritualer krävde vatten i kyrkan. T ex när man gick in i kyrkan renade man sig med vigvatten. Prästen kan stänka vatten över församlingen.

Piscina är en uttömningskanal i kyrkan där man tömde ut vatten från t ex dopfunt och nattvardskärl. Vätskan rinner ner i kyrkans grund för att komma i vigd jord.

Prästerna skulle tvätta sina händer innan förrättningar och vattnet förvarade man ofta i en akvamanil. En kanna som var lejonlik med pip i munnen.

Jakob beskrev många tillfällen då man historiskt och i nutid har symboler för vatten i/och utanför kyrkorna. Votivskeppen, asklundar utformade som skepp, fågelstämma, regnbåge, skvallerhål i valven och byggtekniker där vatten ingår och olika mättekniker innehåller ofta vatten.

Åter igen fick vi bekräftat vikten av vatten. Tack Jakob för en mycket lärorik föreläsning som vi alla kände oss berörda av.

TACK


Rulla till toppen