Den 19 mars besökte vi, Aktiva Seniorer, Kristi Lekamens katolska kyrka i Visby. Jag tror att det var första gången, för många av oss, att besöka denna kyrka.
Vi mottogs av Fader Charles Talley, franciskan och kyrkoherde i den katolska kyrkan i Visby. Han berättade om kyrkans tillkomst, arkitektur, ritualer och verksamhet.
Fader Charles Talley, som kom till oss från USA där han tidigare verkat, var ursprungligen från Irland. Fader Charles kom till Gotland 2015, som turist och besökte den katolska kyrkan. Kyrkan hade då inte haft en gotländsk präst på 15 år. För att hålla katolska gudstjänster kom det hitresande präster 1–2 ggr/år.
Fader Charles blev så förtjust i Gotland, så han ringde sin ”chef” i Kalifornien och bad om tillåtelse att flytta hit. Han fick tillstånd till detta, så fr o m 2019 har han varit bosatt i Visby.
Vi blev uppmärksamma på en del olikheter i kyrkan i jämförelse med våra gotländska kyrkor.
Ett rött ljus i koret som alltid brinner. Evighetsljuset. Herren är med oss.
Ett skåp bakom altaret, där det alltid finns välsignat bröd (tabernaklet).
Konsekrationskors på tolv ställen, där biskopen stänkt olja för att välsigna kyrkan vid invigningen, symboliserar de tolv apostlarna.
Kyrkan som blev klar 1982, innehåller bl a en medeltida brunn, som fanns på gården och nu är inbyggd i kyrkan. Brunnen används numera som dopfunt.
Sedan 1930 har det funnits katoliker på Gotland. När kyrkan byggdes fanns det 50 medlemmar och i dag har kyrkan 175 medlemmar.
Det är så lyckosamt att en av våra medlemmar i Aktiva Seniorer, Kathy Gow Sjöblom, jobbade på Fornsalen när kyrkan byggdes. Hon tog över mikrofonen och kunde berätta om hur det gick till under kyrkobygget. Man har lyckats bygga ihop 1200-talets hus med 1980-talet, på ett väldigt smakfullt sätt. Hon uppmärksammade olika detaljer i kyrkan, som vi annars inte skulle ha uppmärksammat.
Vi var alldeles uppfyllda av alla intryck vi fått denna eftermiddag och åter igen konstaterade vi ”att ju mer vi lär oss, förstår vi hur mycket vi ännu har kvar att lära oss”.
Tack fader Charles Talley och tack Kathy Gow Sjöblom för er generositet att dela er kunskap med oss.